/

You and me always

I förmiddags hade jag den känslan som man oftast har när man är utomlands och det är fintväder. Känslan av att man måste ut fort som attan till solen. Eftersom halsen är på bättringsvägen, typ nästan bra, kände jag att träning får vänta en dag till och att en promenad fick duga. Jag är verkligen en slow-walker när går. När jag går ska det helst inte gå snabbt alls. Det här med powerwalk är ju då absolut inte min grej. Ska det gås snabbt tycker jag att man lika gärna kan jogga sakta i stället, mycket roligare! Efter promenaden åkte solstolen fram igen. Några fler fräknar och lite rödare kinder blev resultatet efter någon timme i solen. Jag hjärta solen.